Arkitektutbildningen på Chalmers

Arkitektutbildningen på Chalmers. Fler kvinnor än män utbildar sig till arkitekter på 2000-talet. foto Krister Engström 2005

Gunilla Linde Bjur pågående forskningsprojekt 2016–2018.

Det var först på 1920-talet som kvinnor officiellt kunde utbilda sig till arkitekter i Sverige. Det känns angeläget att med detta fokus beskriva de senaste 100 årens arkitektur- och stadsbyggnadsutveckling i Göteborg. Staden firar snart sitt 400-årsjubileum. Projektet är en fortsättning på den forskning som jag 2013 presenterade i boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920. Målet är således att skriva andra delen av Göteborgs arkitektur- och stadsbyggnadshistoria med utgångspunkt från kvinnors yrkesutövning i staden.

Pionjärkvinnorna i Sverige har till en del uppmärksammats, se exempelvis Helena Werners avhandling i konstvetenskap 2006, Kvinnliga arkitekter. Om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning i Sverige. I Göteborg har Ingrid Wallberg (1890–1965) lyfts fram som en tidig arkitekt, självutbildad utanför högskolan. Hon samarbetade i Göteborg under en tjugoårsperiod med sin man stadsplaneraren Albert Lilienberg innan hon efter en tid utomlands blev en av Göteborgs första funktionalister.

För att få fram nya och grundläggande empiriska fakta genomför jag nu, dels forskning i olika arkiv och dels ett stort antal intervjuer med arkitekter som bor i Göteborg, men också med före detta göteborgsarkitekter som bosatt sig på andra orter. Några av de frågor jag vill ta upp rör arkitektutbildning, förändring från ritande med penna till användning av dator, yrkesutövning på byggen och i kontorsmiljö, uppdrag och uppdragsgivare, synen på arkitektur och stadsbyggande, samt reflektioner över staden Göteborg i ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Min forskningsmetod är en kombination av djupintervjuer och arkivstudier. Dessa aktiviteter växelverkar och skapar på så sätt både avgränsningar och fokus för kunskapssökandet. Arbetsprocessen kommer att bestå av 6 olika moment. 1) identifiering och urval av intervjupersoner representativa för olika skeden i den historiska utvecklingen 2) insamling av dokument i arkiv, tidskrifter mm och utformande av frågeställningar inför intervjuer 3) genomförande av intervjuer med djupkaraktär, ca 1–3 timmars ljudfiler 4) bearbetning av dokument och intervjumaterial, sammanfattning och kommunikation med intervjupersonerna kring dokumentet 5) analys och syntes av hela intervjumaterialet, relaterad till arkivforskning och annat källmaterial för att få fram adekvat historisk kontext.
6) bearbetning inför planerad bokutgivning 2018 på Balkong förlag: Kvinnor tar plats. Göteborg 1920–2020. Arkitekter under 100 år.

Det finns ytterst lite forskat och skrivet om kvinnors verksamhet som arkitekter i Göteborg från 1940-talet fram till vår tid. Arkitekten Ingegerd Ågren f.1922, är exempelvis en alltför ouppmärksammad yrkesverksam arkitekt. Hon är den första kvinna i Sverige som blev länsarkitekt och är fortfarande aktiv i bland annat Ingenjörsvetenskapsakademien IVA. Hon är en av dem jag intervjuat 2016. Arkitekternas antal och kontorens storlek har ökat dramatiskt under den hundraårsperiod jag vill belysa. De kvinnor som idag utövar arkitektyrket i Göteborg är många och arkitekturhistorien påverkas dagligen på olika sätt av dem. Då jag själv utexaminerades på Chalmers 1971 var fördelningen 20 kvinnor och 40 män. Idag är det fler kvinnor än män som utbildas till arkitekter. In i detta forskningsprojekt tar jag med mig mina egna erfarenheter. Jag arbetade som handläggande arkitekt i 10 år på White i Göteborg och deltog bland annat i omgestaltningen av flera varvsbyggnader. Jag ansvarade även för olika skolprojekt, ofta tillkomna efter pris i tävlingar. Mitt kontaktnät har fortlöpande utökats under snart 50 aktiva år som arkitekt. Perioden 1988 till 2011 har jag forskat, varit handledare och mentor och undervisat blivande arkitekter på Chalmers. Jag räknar med att intervjua minst trettio (sannolikt fler) aktiva arkitekter, som är eller har varit verksamma inom olika fält i Göteborg: projektering av hus, stadsbyggande och planering, forskning och undervisning eller företagsledning.

Förutom alla inspelade intervjuer, som jag tänker skänka till framtida forskning, kommer jag att dokumentera de olika yrkesbiografierna med ritningar, fotografier och historiska bilder från olika arkiv. Många nu levande arkitekter har ibland egna privata arkiv eller tillgång till arkiv på kontor som ännu är verksamma. Det krävs en hel del efterforskning för att få fram de dokument jag önskar och hoppas finna: gamla foton på arkitekternas arbetsmiljöer på kontor och byggplatser. Av egen erfarenhet vet jag att man tidigare ytterst sällan tog foton på arbetet på kontoret eller ens på bygget eller stadsmiljön medan projektet genomfördes. Där har nog yngre arkitekter ett betydligt mer omfångsrikt digitalt arkiv att visa upp. Förändringen av arkitektyrket under det långa tidsspannet på 100 år kommer att framgå av såväl text som bild. Jag vill ta fram aktuella porträtt av arkitekterna och även nytagna foton av olika miljöer och byggnader i Göteborg som kvinnor ansvarat för, så att en bildrik skildring byggs upp av Göteborgs arkitekturhistoria under 100 år.